Vi har korsat Atlanten igen!

Framme i Europa! Vi har korsat Atlanten igen! 😀

Vi bestämde oss tillslut för att ta den Franska sidan av Engelska kanalen hem, eftersom vi seglade den engelska sidan ned. Vi kom fram till Roscoff i Bretagne i Frankrike tidigt i morse efter 11 dagar till sjöss.

Överresan har varit vår hittills jobbigaste och tråkigaste passage, trots att den inte har varit den längsta. Vädret har spelat en stor roll, vi har haft ca 5 soltimmar på hela resan, annars har det varit heltäckande moln eller regn. Det har även varit svinkallt. Vi har haft dubbla underställ, seglarställ, mössa och vantar dygnet runt. När vi suttit inne har vi satt på dieselvärmaren för att kunna ta av oss några lager. Vattentemperaturen har minskat från 19 grader på Azorerna till 15 när vi närmade oss Frankrike. Vi har alltså inte varit supersugna på att bada efter båten som vi annars alltid brukar göra. Dessutom kände både jag och David oss sjuka dag 2-7, vilket gjorde det extra jobbigt att vara nattvakt, byta segel och laga mat i sjö.

Trots allt har det ändå gått väldigt bra! Ingenting har gått sönder och vi har haft bra vindar största delen av tiden. Precis som överfarten till Azorerna har det varierat väldigt mycket. Vi har haft dagar då det varit vindstilla och andra då det blåst närmare 15 m/s. En dag då det blåste runt 10m/s och vi hade vinden snett framifrån testade vi att segla med bara revad mesan och focken som försegel, dvs vi hade inte storseglet hissat. Det gick väldigt bra och när vi släppte ratten för att sätta på autopiloten märkte vi att den inte behövdes, Mathilda styrde helt själv 60 grader mot vinden utan att vi behövde göra någonting! Vi hade så hela dagen, men även under natten. Under natten hade vi vindbyar på 20 m/s och och hon fortsatte bara att styra på som att ingenting hände, sjukt coolt tyckte vi!

Fisket har varit under förväntan, vi fick en stor, fin tonfisk en av de första dagarna som vi tyvärr tappade precis när vi skulle ta upp den i båten. Men som tur var fick vi en till dag 9! Så de senaste dagarna har vi ätit tonfisk till lunch och middag varje dag!

Som vi skrev i förra inlägget seglade vi iväg samtidigt som två andra båtar, s/y Felicia och s/y Barit. Vi seglade tillsammans och kunde prata på VHFen i ett dygn, sedan dessa har vi endast haft kontakt via våra satellittelefoner. Trots att vi inte har sett varandra så har det känts tryggt att veta att de finns relativt nära och kul att höra hur de haft det. Felicia seglade till Irland för att fortsätta hem till Sverige via Caledonia kanal i Skottland och Barit seglade till Plymouth i England för att sedan fortsätta samma väg som vi.


Om vädret tillåter är nu planen att spurta hem mot Sverige och Gotland. Det är lika långt till Gotland som det var från Azorerna hit, men vi kommer ju inte segla det i ett sträck 🙂

2 Comments

  1. Roger Johansson
    juni 19, 2019

    Välkommen till Europa.
    Blir det Kilkanalen på hemvägen?

    Svara
    1. David Johansson
      juni 20, 2019

      Tack 🙂
      Ja det blir kortaste vägen hem nu. Man blir ganska mätt på långsegling efter 19 + 11 dagar med bara hav! 😉

      Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *